Jag beundrar Simon. Han är en sån människa som jag själv vill vara, på nästan alla sätt. Han ger aldrig upp och är envis in i det sista tills det går hans väg. Vi kan ta ett exempel som är roligt för oss som känner honom:
Han spelar schack på Blip.se och han är verkligen dålig. Det absolut sämsta man kan vara är en narr och det är Simon, på alla hans tre användare. Trots detta ger han inte upp. Han må bli förbannad och så sur att han slår på knapparna men han fortsätter ändå att spela. Det är lite jävlaranamma i honom, en egenskap som tar folk till toppen.

Jag önskar att jag också hade lite av det där. Jag är envis, det kan jag inte förneka, men om det går emot min vilja för många gånger lägger jag av. Om jag inte får till mina texter på en gång raderar jag allting jag skrivit och om jag inte kan allting om någonting från början blir det oftast så att jag struntar i det helt istället.
Så är inte Simon och det är en av alla anledningar till varför jag tycker så mycket om honom.