UTDRAG: MINNEN FRÅN FÖRR
Jag minns en gång för flera år sen. Jag gick i sjuan och var inte alls som jag är nu. Fast ändå lite grann, ni kanske vet hur jag menar? Kaxig och med lite för mycket självförtroende.
Det var jag och mina vänner emot en av tjejerna i klassen. Vi kan kalla henne Sanna. Så fort hon kom i närheten suckade vi och himlade med ögonen. Jag minns inte varför, hon hade alltid varit med i "gänget" så länge jag kunde minnas. Helt plötsligt ville ingen vara med henne. Hon var som pest. Vi bara avskydde henne allihopa.
Vi var riktigt elaka och det varade som tur var bara i några veckor tills lärarna kallade till möte. Vi fick komma in en och en i ett rum. Jag minns att jag satt mitt emot henne när hon grät och jag sa att jag inte visste varför eller hur det började. Jag tittade på min föredetta bästis och skämdes. Hon grät så mycket att andningen försvårades och det var först då jag insåg hur taskiga vi hade varit.
...
En fredag innan mötet ringde Sannas tre år äldre syster till mig. Jag och några andra tjejer satt i mitt kök och pratade om kvällen när telefonen började ringa. I skolan hade vi säkert sagt att hon inte fick följa med hem till mig, jag minns inte riktigt. Jag minns däremot exakt vad hon sa till mig:
"Om du inte ringer till henne och frågar om hon vill vara med er ikväll tänker jag sprida rykten om dig. Jag ska säga att jag såg dig på Jk´s fest förra helgen, att du var aspackad och dansade på ett bord i bara underkläderna. Dina föräldrar kommer skämmas över dig."
Det var såklart inte sant. Jag drack knappt någonting då, det kom inte förrän lite senare. Jag sa till henne att ingen skulle tro på det, men hon lovade dyrt och heligt att alla skulle få veta vilken slampa jag var. Så jag blev rädd. Rädd för att mina föräldrar kanske skulle tro på hennes påhittade historia och inte vilja titta på mig.
Jag slängde på luren när hon hade lagt på, ringde upp Sanna och frågade bittert: "Ska du komma hit eller?" utan att säga något om hennes syster, för det fick jag inte.
Hon sa nej.
Kommentarer
Postat av: louise
heej elin! ja det går så jättebra så! :) har inte hunnit bestämt dag med din mamma. men kanske torsdag eller fredag :) ? va trivs jättebra :)!
kramar!
Postat av: Sofia
Alla är elaka i den åldern.
Det spelar ingen roll om man är "tönt" eller "en i gänget" man försöker hela tiden se det dåliga i människor för att upphöja sig själv.
Man behöver det i den åldern för att hitta sig själv och förstå att man inte kan tänka på det sättet. Man får ångra sig men samtidigt se vad man har lärt sig.
Trackback