Idag vet jag inte över huvud taget vad jag ska känna. En sak är säker: Det var "skönt" att få höra om Saras problem i telefonen nyss. Jag låter nog hjärtlös men jag hoppas att Sara låter mig höra mer om det där.
Jag har inte lyckats fixa någonting. Som vanligt när jag blir stressad vet jag absolut ingenting, typ "vadå? Vad är strrumpor för någonting?" och fastnar ständigt vid antingen datorn eller kylskåpet.

Jag har inte varit såhär nervös på jag vet inte hur länge. Men vad säger den känslan till mig egentligen? Ingenting och det hatar jag.

Sara är en darling och ska skjutsa mig idag, jag hoppas att hon är redo för x antal cigaretter innan. Hon planerar Gränby Centrum och jag kan bara hänga med, ungefär.
Jag vet inte vad jag skulle vara utan henne en dag som denna, tyst förmodligen. När jag väl håller käften (ursäkta) finns det inte många som kan få mig att prata, men det kan faktiskt Sara. Om det nu var intressant vet jag inte, men om någon behöver råd gällande detta någon dag är hon den rätta kvinnan att prata med.

Nog med struntprat nu, jag måste duscha och fundera på vad jag heter. Ungefär. Jag måste plocka mitt andra ögonbryn också, jag orkade nämligen bara det ena i onsdags..
Hej då!