Idag firar vi femtio dagar, jag och min pojkvän. Vi har inte bara varit tillsammans i femtio dagar, vi har också sovit med varandra i femtio dagar. Vi kände att det var läge att rivstarta, om någon är nyfiken, och visst går det bra. Det går faktiskt riktigt bra. Jag vill aldrig vara utan honom.

Idag har jag suttit hemma och filosoferat, tittat ut genom fönstret och suckat nedstämt. Tänkt på livet, funderat på om det är värt det eller inte... Eller så har jag varit halvsjuk och spelat Guitar Hero hela dagen, blivit överlycklig när Gustav ville joina som trummis och ätit kinamat när mamma kom hem.
Man får ju tro vad man vill egentligen. Jag önskar bara att jag hade lika mycket fantasi och ork att lägga på spekulationer kring vad andra människor gör och inte gör.

Nu ropar Simon "kom hiiit!" från sängen. Jag förstår inte varför han behöver mig när han ändå tittar på innebandy? Min största fasa just nu är nog när Simon blir sjuk. Vilken gnällig jävel det kommer vara då, jag kan inte ens föreställa mig.
Imorgon ska jag fika med Sara innan hon åker iväg till Västkusten på onsdag. Hon är mysig, min Sara.