Till mormor och morfar

Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!

Till mamma

Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!
Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!
Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!
Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!
Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!
Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!

NU FLYTTAR JAG

Hädanefter hittar ni mig här istället: http://erikssonelin.wordpress.com/

ARRIVEDERCI!

Jag funderar fortfarande. En ny era i mitt liv är på väg att ta fart. En ny brödskiva, som min mamma skulle uttryckt sig. (Obs! Internt!) Men jag har faktiskt bestämt mig nu och tro det eller ej men det är ett svårt beslut. Hur töntigt det än låter.

Det är dags att lägga den här bloggen bakom mig. Kanske göra en ny, kanske inte. En blogg med mer Elin och mindre ELIN, om ni förstår hur jag menar. En nedtonad version.

Den här sidan har hängt med sen jag var 16 år och även fast allt gammalt har raderats finns lite av den känslan kvar. Mycket av det följer efter som någon skugga även idag.
För hur många bryr sig egentligen om att jag har haft mina helvetesdagar? Att jag ibland känner mig ful vad jag än tar på mig? Nog finns ni men jag känner inte er alla. Verkligen inte.

Kanske känner någon igen sig i vad jag skriver om hur det är att vara Elin, 19 år, Uppsala. Kanske gottar sig någon i mina dippar och skrattar rått när det skiter sig.
Jag vet inte. Och ska jag vara ärlig så bryr jag mig faktiskt om det. DET är vad som grämer mig. Att det som är mitt innersta gäller mig och ingen annan förutom personerna jag älskar. Och så ska det få vara.

Nu ska jag fira 15 månader med min fina pojkvän och gratulera svärmor som fyller 49! Nästa gång vi hörs blir det på en ny plattform. Samma gamla Elin men med lite mindre bokstäver.

FLYTTA

Idag har jag och Simon varit på Ikea och köpt riktigt ROLIGA saker. Håll i er nu: Toaborste, durkslag, potatisskalare, vin/flasköppnare, salladsskål och tusen köksredskap. Vi håller på och fyller våra kartonger inför flytten i sommar. Hihi!
"Nu har vi ju typ allt till köket" sa vi när vi åkte hem förra svängen med bland annat vinglas, stekpannor och skärbrädor i lasten. Trodde vi, ja! Mikrovågsugn, kaffekokare, knivar och vattenkokare är visst bara förnamnet på vad vi måste köpa.

Så sitter jag här och googlar för att inspireras. Jag måste ha mörkbruna badlakan, duschbadlakan, handdukar och en duschmatta i samma färg. Benvitt duschdraperi och ett nytt badrumsskåp. För hu så fula orginalskåpen är i lägenheter..
Tvättställ, strykbräda, strykjärn, hatthylla och skoställ. Vitrinskåp, vardagsrumsmatta, taklampor och gardiner. Målarfärg till sovrummet, klickgolv till hallen och en stor, svart spegel i hallen á la Hemnes 799:- Ikea.

Sen kanske vi har kommit halvvägs...


JAG KAN

Nu är det bestämt - den första augusti blir det verkligen av! Jag har äntligen någonting att se fram emot, kämpa för, ett mål att nå. Det som faktiskt behövs för att en knepig liten tösabit som jag ska fungera ordentligt.
Jag är antingen eller. Antingen så glad att det spritter i hela kroppen eller så har jag hela världen på mina axlar. Ingen mellanmjölk här inte!

Fast vem sa att man måste vara på ett visst sätt egentligen? Vem sa att man måste vara perfekt för att livet ska trampa vidare och bli som man önskar? Jag tror inte på någonting sånt. Jag är ett livs levande bevis på att man kan göra precis tvärtom - och ändå vara riktigt, riktigt lycklig.

Igår när jag satt och grinade så att snoret rann bestämde jag mig för att åtminstone försöka. Jag ska försöka att vinna över mina hjärnspöken om att jag inte kan. Jag kan allt om jag så vill! Jag kan få andra att skratta, jag kan vara ensam med mig själv och tycka om det, jag kan strunta i om någon slänger en taskig kommentar i mitt ansikte. Och jag kan fan ha ett 9 till 5 jobb utan att låta mina berg-och-dalbaneliknande dagar gå ut över det.

Hör ni det allihopa? Och vet ni varför? För att jag vill.


SOM ETT STORT SVART HÅL

"Visst är det märkligt.. Hur långt jag än springer kommer jag inte undan mig själv när jag ligger där på natten. Vaknar till hastigt, som av en hög smäll, och känner svetten porla ner längs ryggen. Håret är klistrat mot pannan och hjärtat dunkar hårt. Ännu en mardröm som jag glömmer bort i samma sekund som jag vaknar.

Sen ligger jag där och grämer mig över alla saker jag någonsin har gjort fel, eller inte gjort alls. Jag minns när en djävulens avkomma fick mig att släppa taget om hela mitt liv och allting i det bara av att knäppa med fingrarna. Den där sjuka jävla människan, tänker jag och biter mig i underläppen för att inte skrika rakt ut.

Men det är längesen nu och även fast jag hann ångra mig tusen gånger stod jag inte bredvid henne på studentfotografierna. Jag var för trasig efter den sommaren. Jag orkade knappt fortsätta leva när jag kom hem från Marstrand. Jag orkade inte ens tänka.

Jag släppte min dröm om att skriva, mina tankar om att aldrig vara beroende av någon annan. Jag släppte min allra bästa vän och det kommer jag ångra tusen gånger om och om igen tills.. Jag vet inte. Jag vet verkligen inte."



2010

Nytt år.. 2010.. Mina enda nyårslöften är att ta studenten och åka utomlands med Simon!

Idag är det pappa och Elin dagen. Vi ska äta sushi och gå på bio. Äntligen får jag se Avatar som Simon har vägrat att gå med mig på. Han har en stark vilja den där sötnosen.. Tänk att han snart fyller 20 år. Vad ger man sin pojkvän i tjugoårspresent? Ett restaurangbesök och ett presentkort på Systembolaget?


GOD JUL!

Julafton imorgon! Jag går runt och myser hela tiden. I morse hade älskade Simon gjort frukost när jag kom upp i köket. Dukat fram te och SINKMACKOR med senap! Jag älskar julskinka. Så satt vi där och kisade mot varandra och fnissade nöjt i takt med julmusiken i bakgrunden.. Typ.

Igår blev jag klar med alla julklappar. Trodde jag. Jag har fortfarande en kvar att köpa till pappa. Mamma mia. Jag avskyr Gränby centrum dagen innan julafton! Igår höll jag på att bryta ihop.

Dagens schema:
- Vänta på älsklingen som är hos husläkaren (tusse då..)
- Åka iväg och trängas på GC
- Ta bilen med alla julklappar till mamma och Roger i Lövstalöt
- M Y S A!

HEJ MITT VINTERLAND

Idag går alla mina tankar till min vän Liza! Krya på dig och håll huvudet högt. Allting kommer ordna sig till slut.

Snart ska jag och hjärtat iväg och köpa en ny tv. Stackars Simon måste köpa en stor eftersom att jag redan har en 32'' hos pappa. Man kan ju inte ha två likadana! Imorgon ska jag köpa mina tre sista julklappar med pappa.

Idag är det första gången på länge som jag inte har väldigt ont. Det ska jag fira med att åka pulka med älsklingen när vi kommer hem!

Jag och Lizas fina Vilmer

UTDRAG: MINNEN FRÅN FÖRR

"Jag kan inte.." Jag lägger ner gaffeln på bordet och tittar upp mot mamma. Hennes ögon är tårfyllda och underläppen putar utåt. Man ser att hon tycker så synd om mig att det gör ont i henne. Hon har suttit här med mig i över en halvtimme nu och jag har knappt rört maten. Eller sagt någonting.

Det är julafton och jag kan inte sitta med de andra under middagen. Deras ögon är överallt och jag känner mig så dum som bara tänker på vem som tittar på mig.
Alla runt omkring mig skulle någon gång undra tyst för sig själva ifall jag börjat äta igen eller om jag kommer kräkas upp maten efteråt. Eller när jag ska sucka, resa mig upp och lämna bordet utan att ha ätit. Det skulle jag inte stå ut med.

Det susar i mina öron och jag sneglar mot stora rummet där alla andra sitter. Tittar dem på mig? Min moster möter min blick som hastigast och jag stelnar till i hela kroppen. Stirrar snabbt ner i bordet och försöker knuffa undan paniken. Utan att lyckas.

Mamma ser vad som händer och reser sig. Går fram till mig och säger någonting som jag inte uppfattar. Det låter som tusen forsar runt mitt huvud. "Kom nu gumman, så går vi ut och tar lite luft" säger hon milt och fattar armkrok. Jag kan bara följa med.

Dörren hinner bara stängas innan gråten kastar sig över mig. Jag får sätta mig ner för att den är så häftig. "Jag har varit så jävla duktig senaste veckorna, så förstör jag det idag" får jag fram mellan snyftningarna. Mamma drar mig till sig och stryker mig över håret.
"En dag Elin, en dag kommer du hitta en väg ut ur det här." Hon tittar ut i mörkret och jag vill så gärna tro på henne.

GRANEN

Jullov! Jag har varit jättedålig hela veckan med läkarbesök och annat mindre kul. Ändå klingar det lika bra när jag säger det. Jullov! Att vara helt ledig till den 12:e januari, i hela 25 dagar, känns inte fel någonstans.
Att också få en massa presenter, fira att man har överlevt ett år till (haha) och gosa med sin älskling höjer mysfaktorn ett par snäpp till.

Ikväll ska jag vänta hemma på Simon som ska på julfest med laget......... När man har varit tillsammans med någon lite längre låtsas man antingen sova och tänker "åh nej, stick! Och fy.. Stäng munnen! Du luktar ILLA!" när han kommer hem efter krogen, eller så.. Never mind.

Jag klädde förresten julgranen igår! Ni ska få se en bild senare, så fin och ståtlig är den. Bara svarta och silvriga kulor, vissa med glitter. Närmare hundra stycken och ingenting annat. Inget glitter, inga smällkarameller, inga tomtar och inget fult "charmigt" pynt gjort av mig själv eller Gustav.
Simon såg nöjd ut och tänkte nog "det där är min tjej, det" när jag stolt poserade framför resultatet. Med ett leende från det ena örat till det andra.

Kiss and hug!

FINNER INTE ORDEN


JULAFTONS STRESS

En vecka kvar till julafton!
Jag känner mig ganska lugn men vet att det kommer bli stressigt som sjutton. Den tjugotredje är det uppesittarkväll och övernattning hos mamma och Roger. Bingo lotto är grejen. Simon får säga vad han vill (även fast jag tror att han gillar det).

Det ska flängas fram och tillbaka till farfar i Karlholm på morgonen och sen tillbaka till farmor i Uppsala innan klockan 14:00. Då väntar Simons släktingar ute i Fjuckby. Mot kvällen ska vi vidare till min släkt i Luthagen.
Det blir ungefär 23 mil allt som allt. Gulp.

Ikväll tänker jag göra pepparkakshus och klä julgranen vad pappa eller någon annan än säger. Jag vill ha julstämning!


ALL I WANT FOR CHRISTMAS IS YOU

En liten ljuspunkt i min sjuka tillvaro: Snö! Massvis utav snö!

I natt hade jag feberfrossa och höll på att frysa ihjäl. Trodde jag. Simon fick halvt lägga sig över mig och ha båda våra täcken över oss men inte ens det fungerade. Stackarn, han måste ha tyckt att det blev väldigt varmt.

Igår fyllde Lina 22 år. Jag och Simon hade varit asluriga och köpt ett lite dyrare linne till henne som hon önskade sig. Tji fick vi. Simons föräldrar hade varit lika smarta och köpt exakt samma linne, fast i en storlek större.
Jag frågade Simon ifall han visste om det här. Det gjorde han ju såklart inte. Jag är så dum ibland..

Nu ska jag öva på att bli frisk och ringa till mamma. Hon i sin tur har övat på att tycka synd om mig på bästa sätt.


Om

Min profilbild

RSS 2.0